vänder mig om
mot handdukarna
vänder mig om
har gjort så många gånger
i många dagar och år
det ger mig ingenting
jag torkar bara av händerna
Författare: helenaisacsonicloudcom
Riktning
om bananflugor får välja
mellan att gå uppåt eller nedåt
väljer de nästan alltid att gå uppåt
men om man mixtrar med deras inre
ändrar något litet
så går de nedåt
Strängarna
de här strängarna som hänger här
de är snart brustna allihop
har du sett det
En ton
ge mig din hand
din arm ditt ben
jag sitter här för mig själv
kan inte se åt ditt håll
åt sidorna någonstans
kan endast höra en ton
en enformig ton
ge mig ett tecken
ett mänskligt men kom
kom inte för nära
Självporträtt
på väggen hänger ett fotografi
ett självporträtt av Annika von Hauswolff
hon står rakt upp och ner
med en tuggummibubbla framför ansiktet
om man står nära
kan man se hennes ögon
men sitter man i soffan
så ser man dem inte
det gör man inte heller
om något kommer i vägen
Allt det här
vad är meningen med allt det här
alla stolarna du dragit fram
hockeyspelet plastfigurerna necessären
och den stora röda peruken
med orientaliska pärlor i
skogarna planeterna stjärnorna
som lyser så fint
vad vill du att jag ska
a-listan mjölet mellanstadiet
radiovågorna väderleken vapnen
bergsmassiven
vad
Att sluta tänka på dig
du finns i andningen
som ett skikt i lungorna
ett främmande system
en sluss
en bräda
det tar tid att sluta tänka på dig
Långt där nere
sommaren jag vet inte det är varmt
man sitter man ligger
det är varmt och man åker för att handla och
man kommer till en bensinstation och
solen bränner genom vindrutan och
man sjunker längre och längre in i sig själv
längre och längre bort från människorna som
cirklar kring tankautomater och bilar av olika fabrikat
längre och längre bort från Tallåsen Jordgubbar Idag TISDAG stängt på grund av dålig mognad öppnar åter i morgon ONSDAG
längre och längre ner i svalget i bröstet i magen
i det svarta lädersätet under låren
och långt där nere
någonstans i höjd med gas- och bromspedalerna
ställs man inför ett val
man kan lösas upp och bli fri från sin tyngd
man kan om allt går vägen spridas ut i atmosfären
som lätta svävande molekyler
men man kan också förbli den sammansatta massa man är och
påbörja uppstigningen
man kan resa sig sakta fixa till sig lite grann
Tålamod
när mitt tålamod tar slut
jag menar när det verkligen tar slut
då dyker jag lodrätt
och sliter dig ur havet
på väg därifrån blir vi jagade av en havstrut
men den har inte en chans
jag har dig i mina långa krökta klor
vi svävar i hög fart mot horisonten
steglöst och felfritt
Gilla
alla bilder jag la upp
de var för dig
men du gillade
aldrig